Jag berättade ju igår om en blivande karriär i debattinlägg, som jag berättade då hade jag två på en vecka, idag kan jag fylla på med ännu ett. Verkar vara väldigt viktigt att lära sig? Konstigt.. Ikväll har vi vår sista träff innan Tanzania resan. Börjar bli riktigt nervös.. Och för er som nu har undrat så innerligt vad det är för resa jag egentligen pratar om så kommer det lite information här:

Allt började när vi konfirmerade oss för flera år sedan. Då frågade de ifall det fanns något intresse av en resa till Tanzania, och självklart hakade jag och mina vänner på. Som vanligt rinner mycket ut i sanden och så även detta. Det gick något år innan två av oss, Ange och Hanna, åkte till Haparanda för att lyssna mer om detta.. Ännu en gång rann det ut i sanden...
För ungefär ett år sedan tog vi upp det igen men det var väldigt mycket som var oklart och det gick inte riktigt som vi ville nånstans. Jag citerar Martin "Blir det en resa till Tanzania är det ett underverk." Med dessa ord rann det ut i sanden, ännu en gång.
I höstas hörde Anna-Stina av sig, hon jobbar i kyrkan, och frågade ifall vi fortfarande var intresserade för nu hade de kommit på några andra alternativ. Eftersom det hade gått lite sådär så var vi alla väldigt negativa till en början då vi trodde att det skulle bli som tidigare. Men Anna-Stina la all ner mycket tid och kraft, så utan henne hade vi aldrig varit här idag. Vi styrde upp en studiecirkel, så vi har träffats ungefär var och varannan onsdag i ett halvår. På denna studiecirkel har vi diskuterat bland annat viktig information om landet som man bör veta, men också hur vi ligger till ekonomiskt osv. Grejen med hela resan är att kyrkan ska förstärka relationen till deras vänförsamling och då har vi fått möjligheten att följa.
Hela resan är på 13 dagar inkl. resandet. Väl på plats kommer vi att bo två och två hos familjer, för att få största möjliga insikten i deras liv. Vi kommer att hälsa på kyrkan, sjukhus, barnhem, skolor, HIV-projekt, gatubarncenter och mycket mer. Det är alltså ingen vanlig solsemester, jag skulle istället kalla det en resa för livet. Det är inte varje dag man får den här chansen! Vad jag hoppas med hela resan är att få en bättre bild av hur det är att leva som fattig, att utvecklas som människa, och bli mer tacksam för det jag har. Vi som åker är jag och mina fem bästa tjejkompisar, Emelie, Hanna, Ida, Ange, Linn och två stycken från kyrkan Anna-Stina och Jan. Vi hade aldrig haft samma tillgångar ifall vi inte hade åkt med kyrkan. De känner redan människor där nere och Jan kan deras språk flytande. Jag har ännu inte riktigt förstått vad det är vi ska få uppleva, och kommer nog aldrig riktigt förstå heller. Men det här är något jag aldrig kommer ångra!
Ekonomiskt sätt så har vi alla betalat 7000kr var + fickpengar, resten har vi samlat ihop genom bidrag, fikaförsäljning och en middag. Resan räknas kosta ungefär 16000kr + oförberedda kostnader + fickpengar per person.

Har ni några frågor angående resan. Passa på att fråga nu!!